vet itne riktigt vad som hänt med mig om de e jag som e tråkig eller vad de e.

på senaste tiden har ja missat mkt eftersom jag jobbat. men när folk berättar om sina karatefyllor stora bråk och nya knull så känner jag bara "tacka gud att ja jobba"

nästan skrämmande hur man kunde se upp till en person. någon som skötte sig och hade grepp om sitt liv och sin sitvation som sen bara ger upp helt och går emot allt den någonsin sagt.

ganska svårt att se personen på samma sätt då.

tror aldrig att jag varit den där galna utplippade fulla singeltjejen.

har helt enkelt levt på som alltid med eller utan pojkvän.

är liksom inte tjejen som kastar sig in i något meningslöst umgänge ens.

hej kan vi inte träffas alla fredag lördagar bli jätte fulla skämma ut oss knulla å sen?

kanske dumt att skriva de här egentligen. vet att detta kommer bli en diskution. men kom aldrig och säg att jag inte har moral. jag ger ut mig sj för att få bekräftelse?

kanske känner jag mig bara sviken men såhär fungerar mitt huvud just nu

fö övrigt e jag lyckligast!